Denna månad får du ett utdrag ur kapitlet ”Bredd, längd och höjd”, ur Sofia Sivertssons bok Tillitens väg – konsten att lita på livet. Vi inleder med Martin Luther Kings tankar, om att leva ett meningsfullt liv:

”I den lilla boken The measure of a man målar Martin Luther King upp tre riktningar eller dimensioner som han ansåg att en människa behöver för att leva ett fullgott liv: Bredd, längd och höjd.

Bredden handlar om vår omtanke om andra. Här bor barmhärtigheten och innerligheten när vi sträcker ut armarna till våra medmänniskor. Här residerar tilltron till att människor är goda, liksom vetskapen om att jag har potentialen att vara god, oavsett bakgrund och nuläge. Och här finns modet att släppa taget om alla förutfattade meningar och fördomar gentemot tjock eller smal, jude eller muslim, nykterist eller alkoholist. Medmänsklighet.

Längden handlar om hur långt vi tar oss på vår individuella väg gällande ambition och personlig utveckling. Helt enkelt hur väl vi tar hand om oss själva och vår inneboende kapacitet. King menar att det är en människas gåva att lita på sin livsuppgift. Det spelar ingen roll om vi sopar gator, utbildar tandläkare, ritar hus eller dansar balett. Det viktiga är varför vi gör det. Inte för att tävla, utan för att respektera de gåvor och det liv vi fått till låns ett ögonblick på jorden.

Författaren Göran Larsson skriver i boken Skamfilad: ”Ingen människa önskar svåra upplevelser, men det ligger en stor trygghet i att veta att de går att överleva och genomleva om de kommer. Den sortens tillit gör att man kan älska livet som det nu en gång är, utan garantier och försäkringar, och ta till sig av all den underbara godhet och skönhet som trots allt finns där.” Att leva med längd är att förlita oss på att vi kommer att kunna handskas med det som dyker upp längs vår livsväg, oavsett hur förkrossande eller trivialt.

”Om du inte kan vara en motorväg, var en stig. Om du inte kan vara solen, var en stjärna”, sporrar King. Vi är avsedda att skina utifrån de vi är och de förutsättningar vi har. Men för att veta vad vi är ämnade att göra krävs tillit till att rösten inom oss talar sanning. Det behövs förtroende inför vår inneboende kraft och tilltro till att våra dagliga handlingar gör positiv skillnad i det långa loppet. Och det fordras en tro på att omgivningen tar emot oss. Inte bara när vi trillar och skrubbar knäna, utan också när vi växer upp till de kraftfulla personer vi är kapabla att bli.

Längden mår bra av uppfriskande förebilder och trygga medresenärer, men behöver egentligen inte något eller någon alls för att sätta fart. Oavsett om vi kastar oss utför stup med mänskligt tillverkade vingar eller stannar hemma i soffan och bygger vingar som inte syns, är vi en dag i taget på väg. Och att vara på väg är att hedra längden.

Höjden handlar enligt King om vår kontakt uppåt eller inåt, med något större än vi själva. Vad vi nu än väljer att kalla honom, henne, den eller det. Är vi inte alla beroende av detta något, som vi inte kan se, men som ger oss vackra regnbågar, blåsippor runt husknuten och luft i lungorna? Att leva med höjd innebär att tro, oavsett vad vi tror på: Buddha, vetenskapen, naturen, framtiden, Allah eller ett fullsatt skumpande flygplan på väg till Lissabon. Den individuella tron är lika unik som våra fingeravtryck.

Filosofen Sören Kierkegaard menade att människan är konstruerad för att söka efter livets mening och att sökandet tar sig igenom tre stadier. Det första är det materiella: Vi samlar på oss prylar, men så småningom börjar det kännas tomt. Vi vänder oss inåt där vi finner vår inre röst, vår sanning och vårt autentiska jag. Det är det andra stadiet, det innerliga. Kierkegaard menade att innerlighet innebär att vara närvarande i sig själv, att göra val och handla utifrån sin inre röst, utan att fastna i sig själv. Detta stadie skulle kunna jämföras med Kings längd. I det tredje och sista stadiet, det andliga, söker vi oss enligt Kierkegaard utanför oss själva för att finna något större: Höjden.”

Tips! Läs mer av Sofia Sivertsdotter i hennes blogg!